Hurra! Jag vann!

Den här finfina lampsladden har jag vunnit. Inne hos Clara stickar. Den kommer från Jdots, som för övrigt har hur mycket fina grejjer som helst i sin webbshop. Tjoho, så glad jag blev. Vi har nämligen haft en provisorisk naken ful-glödlampa i hallen ända sedan vi flyttade in i vår lägenhet för fem år sedan. Min man upptäckte häromdagen att den till och med saknar kontakt, koppartrådarna är inpetade direkt i kontakten på något vänster, jag har inte ens vågat titta. Och nu kommer vi i stället att ha den här fina!

Kunde inte låta bli...

... att sätta stickorna i garnet som jag fick från min hemlis. Det var evigheter sedan jag stickade i bomull, och nog är det lite annorlunda än att sticka i ull. Det är lite ovant och jag får passa mig lite för att garnet inte ska dela sig. Måste också vara lite extra noga med att sticka jämna och fina maskor, bomullen är inte lika förlåtande. Får hoppas att det blir bra. Det ska bli en sommarkofta till minstingen har jag tänkt, stickad uppifrån och ner.

Hemlispaket #3.

I dag trillade en avi in genom brevinkastet och jag satt nästan och hoppade när sambon kom hem, av iver för att få springa ner till postens utlämningsställe. Och visst var det ett hemlispaket som väntade! Fyra nystan Debbie Bliss Eco Baby i en härligt blå nyans. Garnet är ett bomullsgarn som är både ekologiskt och fair trade, vilket gillas mycket. Det är så roligt att få prova på nya garner. Det är inte så ofta jag köper bomullsgarn till exempel, men jag fick genast en massa idéer på lämpliga projekt. En sommarkofta till något av barnen kanske? Tack snälla hemlis!

164 knappnålar.

164 nålar. Så många räknade jag och sonen ut att vi behöver för att kunna blocka ut spetskanten på min Haruni. Och så många har jag inte på lager, så det projektet får helt enkelt vänta några dagar.

Lågt tempo.

Här går det inte undan. Lillskrot tjorvar med sömnen på både dagar och nätter och jag ska försöka få till en resttenta innan helgen är slut. Inte mycket tid över till stickning med andra ord. Och med tanke på hur många maskor jag är uppe på per varv på min Haruni så går varje varv alldeles särdeles långsamt i sig, sticktid eller inte. Jag har inte räknat nu men när jag påbörjade spetskanten hade jag 369 maskor och det ökar snabbt. Håller en tumme för att garnet räcker.

Ett liv utan mjölk.

Min lillbebis fick en rätt tuff start i livet. När han var fem veckor gammal opererades han för något som kallas pylorusstenos på läkarspråk. Operationen botade det som bekymrade honom, men ända sedan dess har hans mage strulat. Jag har hela tiden tänkt att det beror på operationen men nu börjar både jag och Skrotungens bvc-sköterska misstänka att det beror på något annat. Det har helt enkelt gått för lång tid sedan han opererades för att det fortfarande ska påverka honom.

Så nu ska jag testa att utesluta all mjölk ur min kost under två veckor för att se om han blir bättre. Och när jag skriver all mjölk menar jag all mjölk. Jag ska till och med undvika alla produkter som kan innehålla spår av mjölk.

Det är ju förstås värt det om det kan få Skrotungen att må minsta lilla bättre, men det är också knepigt. Det finns till exempel ingen choklad producerad i Sverige som är garanterat fri från spår av mjölk. Tur att jag bor nära en saluhall med lyxsortiment där jag faktiskt hittade ett par sorters choklad som produceras i fabriker som inte producerar någonting som innehåller mjölk. 100 gram á 65 kronor. Jag blev tipsad om mandelmjölk, som går att ha i kaffet utan att det skär sig. Fantastiskt! Så nu när jag både kan få choklad och kaffe med mjölk känns det lite lättare.

Så, till saken, om någon därute har fler tips på goda grejer som kan underlätta livet som mjölkfri tas det tacksamt emot. Särskilt smörgåspålägg tycker jag är klurigt.

Och till min hemlis, om du läser detta: skicka mig ingen choklad! Det är ju så sorgligt att inte kunna äta den. :-)

Jo, men jag stickar ju också.

Jag är inte bara gnällig, jag stickar lite också. Just nu sitter en härligt gul Haruni på stickorna. Jag började med att sticka spetsmönstret men ångrade mig och bestämde mig för att göra en slätstickad variant i stället. Det var bara att repa upp och börja om. Jag tycker att kantmönstret på Harunin är så himla fin så jag ville att den skulle få sticka ut lite extra. Jag stickar den i Malabrigo Lace, nästan ofattbart mjukt är det.

Och så har jag gått en liten lov på stan tillsammans med mina två stora barn i dag. Och gjort några små inköp till min hemlis. Det är ju helt omöjligt att hålla sig inom det rekommenderade prisintervallet när det finns så mycket roligt, fint och gott att stoppa i paketet. :-)