En växande Fellowship.

Äntligen är det semester. Jag har inte hunnit sticka så mycket som jag önskat de sista veckorna men min Fellowship (ravelrylänk) växer stadigt om än långsamt. Den är nu så pass stor att det är svårt att få till en vettig bild med den korta kabel jag har. Eftersom stickning får hänga med lite varstans föredrar jag ändå en kort kabel framför en längre. Tar mindre plats liksom. Det här är en riktigt rolig stickning så på sätt och vis är jag glad över att det inte går så fort fram. Ju långsammare jag stickar desto längre tid kan jag njuta av mönstret.

Så här ser min Fellowship ut nu när jag är framme vid del 9: Frodo.

Den tredje födelsedagen.

I dag är en stor dag. Jag har varit mamma i tre år. Mamma till världens finaste unge.

När jag tänker tillbaka på hans dramatiska ankomst är det inte utan att jag är oerhört tacksam för varje dag vi har tillsammans.

Glad, klok, omtänksam, envis och alldeles underbar är han.

 I går tjuvstartade vi firandet och en stolt liten kille fick köra morfars båt.

Paket på sängen förstås. 

Och tre små ljus i frukostsconsen. 

Favoritpresenten alla kategorier. Ett alldeles eget briotunnelbanetåg.

Grattis på treårsdagen älskade Louie!

Nytt.

Nu har jag hämtat mina nya glajjor. Det blev som synes nr 2, också det par som fick flest röster i jämn kamp med nr 3. Tack för hjälpen!

Jag har också repat upp min Fellowship. Vi kan nöja oss med att säga att det inte är så dumt att läsa mönstret ordentligt. Nu har jag börjat om i garnet som syns på bilden ovan. Silla i 70 procent ull och 30 procent mullbärssilke. Det är en fantastisk lyster i garnet som är mjukt men samtidigt har lite stadga. Jag tror att det kommer att blir hur bra som helst.

Nu blir det öde på bloggen några dagar igen. Jag och min lilla familj (och min Fellowship såklart) tar tåget till älskade Jämtland i eftermiddag. Hoppas att ni får en fin midsommarhelg allihop!

Fellowship.

Jag stickar Fellowship (Ravelrylänk). Lite fuskigt kanske att hoppa på en mysteriestickning när det första sex (!) "ledtrådarna" redan har släppts men jag hittade den hos Visalisa här om dagen och kunde inte låta bli. Jättefin än så länge, och som gammal Tolkien-nörd var det förstås oemotståndligt att få sticka Legolas, Gandalf och de andra hjältarna.

Hjälp – smakråd!

Det är dags för nya glasögon och jag behöver lite smakråd. Vilka är snyggast? Förmodligen köper jag två av dem, så rangordna gärna från snyggast till minst snygga. Jag är er evigt tacksam för hjälp. Och ju snabbare desto bättre, har tid hos tant optiker i morgon redan.

 1.

 2.

3.

Maratonstickning.

Det är vad dagen ägnas åt. Hur mycket socka hinner man sticka under ett maraton? Skönt att sitta inne med te, filt och stickning och kunna titta på spektaklet på TV-maskinen i stället för att stå ute och frysa. Häftigt (och lite knasigt) tycker jag, att det är så många som vill springa fyra mil i regn, kyla och blåst.

Monkey, monkey, monkey.

Den senaste månaden har jag lagt upp säkert fyra par olika sockor på stickorna. Stickat en halv strumpa och sen surt repat upp. Har det inte varit mönstret så har det varit stickorna eller garnet det varit fel på. Till slut kom jag på att det var nog själva stickinspirationen som tröt. Räddningen är älskade, gamla Monkeys. Oräkneligt antal par har det blivit sedan jag stickade dem första gången. Så välkänt mönster att fingrarna liksom bara gör sitt. Jag behöver inte räkna, inte titta, bara sticka. Precis vad som behövs när allt annat känns lite jobbigt och trist.

I dag skrev jag för övrigt terminens sista tenta. Jag tror att jag klarade mig så därmed är terminen avslutad. Skönt! Nu kan jag krypa upp med en stickning i stället för kurslitteratur i soffan om kvällarna. Tre långa, härliga månaders sommarlov.

(Nåväl, jag jobbar ju fortfarande heltid, men ändå – fortfarande superhärligt att ha lediga kvällar och helger).