Ibland är det faktiskt precis så här idylliskt i pepparkakeland. Apropå föregående inlägg.
Snälla barn som hjälper varandra med pepparkakebaket.
Ibland är jag en rätt tråkig mamma. En sån som tycker att barnen ska göra saker på ett visst (mitt) sätt.
Men i dag fick de göra som de ville och det fick gå som det gick och tänka sig, det blev bra ändå. Bättre till och med. Glad barn och ungefär hundra brända pepparkakor. Och tre pepparkaksklumpar.
Nu ska jag göra färdigt saffransbullarna. Utan barnen. Så att jag kan få göra dem på mitt sätt. :)
Vad bra att det löste sig. Man måste som mamma ofta ge efter för barnens egna föreställningar om hur en pepparkaka ska se ut. Till pepparkakshuset har det något år även bakats en toalettstol av deg. Nåja, vem har sagt att man bara måste göra hjärtan...?
SvaraRaderaHa en skön helg i julbageriet!
Kram Elle
Hihi känner igen mig :-)
SvaraRaderaSkönt att jag inte är ensam. :-)
Radera