Tvåändsstickningsfrälst.

I går var det äntligen dags för kurs i tvåänddstickning, i regi av Studieförbundet vuxenskolan. Jag tror att jag blev en smula frälst. Nedan följer en liten bildkavalkad och längst ner i inlägget har jag skrivit lite om kursen och om hur det gick.

Det fanns en hel massa fina saker att inspireras av, både böcker och stickningar.

Först fick vi lära oss att nysta på rätt sätt, för att få två ändar.

Enkel uppläggning. Vi fick välja färg på uppläggningstråden. Jag valde grått. Hopplöst tråkig är vad jag är. :-)

Så här långt hann jag under dagen. Uppläggning, räta varv, aviga varv,  kedjemaskor, "o"-mönster , ökningar för tummen och en liten mönsterstickad romb som tyvärr inte syns på bilden eftersom den är på andra sidan.

Att gå en kurs i tvåändsstickning kan vara bland det roligaste av allt stickrelaterat jag har provat på. Även om tvåändsstickning är jätteroligt så är det inte alls som "vanlig" stickning och jag behövde verkligen gå en kurs för att få kläm på det.

Vi var fem spända elever och en fantastisk kursledare som samlades i går för en heldag med tvåändsstickning. Kursledaren hette Kristina Rolf och var så himla bra. Hon var tålmodig men bestämd samtidigt som hon var både sprudlande och positiv. Hon tog sig tid att hjälpa alla var och en för sig så att alla skulle gå därifrån och känna att de hade fått kläm på tekniken. 9.30-15.30 höll vi på och det var ganska lagom. Bra tror jag att sitta en hel dag och traggla för att verkligen hamra in att det där vänstra pekfingret som annars är fullt upptaget med att hålla ordning på garnet plötsligt inte hade någon uppgift alls. Samtidigt var min nacke helt slut fram emot tretiden så jag var tvungen att lägga från mig stickningen en stund innan kursens slut. Hjärnan var också en smula sömnig, koncentrationen hade verkligen varit på topp konstant. Jag har nog aldrig suttit i ett rum med så många stickerskor där det varit så tyst förut. Då och då hördes ett "tusan också" eller ljudet av en metallsticka som föll i golvet. I övrigt var det... tyst. Åtminstone på förmiddagen. Under eftermiddagen hade de flesta kommit in i tekniken så pass att vi kunde tjattra lite under tiden vi stickade.

Jag är jättenöjd med att jag fick upp farten på stickningen. I början gick det lååångsamt. Fast det tar fortfarande ganska mycket längre tid att sticka en tvåändsstickad maska än en "vanlig". Nu har jag repat upp en bit av teststickningen (den del där jag gjort ökning för en yttepytteliten tumme) och ska förvandla den till en mudd. Och sen ska jag sticka en till. Och förmodligen en till. Och en till. Och kanske en till. Precis så roligt är det att tvåändssticka.

Redo.

Åh, jag är alldeles nipprig. Äntligen dags för kurs i tvåändsstickning. Allt som behöver tas med är fem strumpstickor storlek 3,00 m.m. Oh the joy när jag lyckades rota fram fem stycken i det kaos som utgör min strumpstickssamling. Precis innan sovdags i går.  Och vet ni, det här är stickkurspremiär för mig. Jag har aldrig gått kurs i stickning förut. Sa jag att jag är nipprig? Spännande.

Knappskatt.

Jag har ju glömt att visa er min fantastiska knappskatt som jag fyndade på Tradera strax innan jul. Jag sökte på vintageknappar och hade turen att hitta en säljare som sålde ut knappar från en gammal lanthandel. 

Färgerna återges lite dåligt i bilden ovan men det är de allra mest fantastiska koftknapparna i mörkgrönt, midnattsblått och svart. Och så då pärlemorlika sötnosarna som skulle passa perfekt till en nätt liten spetskofta. 

Bilden är lite dålig, men de grå knapparna med vitt mönster i kanten är så himla fina!

De här knapparna var kanske inte så fina, men å andra sidan kom de i en tokfin förpackning.

.

De här små lakritspastillerna i metall blev jag blixtförälskad i. Hur många som helst dessutom

Det var ännu fler knappar i paketet som kom på posten, men det här är favoriterna. Jag är så glad för att hitta de rätta knapparna är så svårt tycker jag. Nu har jag i alla fall ett litet förråd att kika i. En alldeles egen liten knappskatt. Etthundrafemtio riksdaler kostade den. Nästan gratis.

FO – Älsklingssockar.

Älsklingssockarna är klara. Jag har inte använt något mönster men gjorde ungefär såhär:

Jag la upp 80 maskar på stickor 2,25 m.m. och stickade resårstickning (2a, 2r) i 20 centimeter. Hälkappan är cirka 9 centimeter och efter att jag hade minskat för hälen plockade jag upp 16 maskor på var sida för valvet. Minskade på vartannat varv tills jag åter hade 80 maskor på stickorna och sedan stickade jag på tills de var lagom långa. Minskade för tårna och tråcklade ihop med Kitchener stitch.

De är stickade i Regia Galaxy i färgen 01561. Marinblå botten med lite gula och gröna inslag. Det är ett garn som jag fick i något sockgarnspaket någon gång. Jag tyckte att de blev helt okej och Älsklingen är nöjd så nu är husefriden återställd. Hurra!

Solution.

Jag har, som så många andra, påbörjat en Solution. Jag var övertygad om att jag skulle sticka min i gult, precis som på bilderna i mönstret men så snubblade jag över det här garnet i garnaffären. Manos silk blend fino i en jättevacker gråblå nyans. Jag kunde inte låta bli att köpa tre härvor så nu har jag en gråblå Solution på gång. Jag köpte också 5,00 m.m.-tippar i en ambition att få till en lagom stor och inte för liten sjal (mönstret säger 4,00). Mycket klumpigt att sticka med så tjocka stickor men jag antar att jag kommer vänja mig. Och stiligt blir det ju.

Bletchley circle.

Vi har köpt en ny tv. Den är tydligen smart, vilket bland annat innebär att den pratar med internet och därför kan visa Svt play direkt i tv-maskinen. Fantastiskt litet påfund.

I går firade jag genom att se det första avsnittet av den fantastiska brittiska serien Bletchley circle. Den handlar om fyra supersmarta kvinnor som pratar om andra saker än män. De klär sig i de finaste stickade koftorna, stickar ett par varv då och då och vistas i det vackraste biblioteket. Dessutom pratar de brittisk engelska och löser ett spännande brott. Jamen ni hör ju, det är den perfekta serien helt enkelt. Den finns på Svt play ett par veckor till. Missa inte!

(Mer om kvinnliga rollfigurer som pratar om andra saker än män kan du till exempel läsa här. Om genusglasögon och film och sånt).

FO – Rockefeller nummer två.

Nu när min rara kollega har fått sin Rockefeller måste jag ju få visa upp den för er också. Det är som sagt min andra Rockefeller, den första hittar du här. Det är fantastiska Stephen West som har designat mönstret som släpptes som en mysteriestickning i somras.

Jag gjorde av med cirka 105 gram Malabrigo Sock i färgen Rayon Vert (färg B) och cirka 130 gram Kidazzle Minegold från Fleece Artist (färg A). Sjalen är stickad på Knit Pro rundsticka, 3,75 millimeter och 80 centimeter kabel. Jag är mycket nöjd och jag tror att mottagaren också blev nöjd och glad. Det är så väldigt härligt med stora sjalar och så är jag lite extra svag för just randigt.

Och om jag ser en smula skum ut på bilderna kan jag meddela att det beror på att det var kallt. Hemskt kallt. Jag längtar till våren och ljuset så att jag kan få till lite dugliga bilder till bloggen utan att frysa rumpan av mig.

FO – Lady Bulle.

Jag vet inte hur mycket man får avvika från ett mönster och ändå hävda att man har stickat efter det, men här är min version av Lady Bulle. Knasigt namn förresten, Lady Bulle. Mönstret hittade jag på Ravelry när jag letade efter en lämplig stortröja/tunika att sticka. Den är stickad i ett stycke, uppifrån och ner. Originalmönstret är enfärgat och innehåller fickor men jag tycker att funktionen med stickade fickor brukar vara lite sådär så det hoppade jag över. Jag följde mönstret för storlek small eftersom jag använde lite större stickor än vad mönstret angav. Vanligen använder jag medium.

Tröjan är stickad i Cascade 220 Wool i färgerna Grey (8509) och Black (8555). Det gick åt cirka 375 gram av det gråa och 260 gram av det svarta. Till kroppen har jag använt Knit Pro rundsticka 4,50 millimeter på 80 centimeters kabel. Ärmarna är stickade på 5,00 millimeters strumpstickor i bambu för det var vad jag hittade här hemma. Det syns förstås lite att ärmarna och kroppen är stickade på olika stickor men det är inget som stör så där fasligt mycket.

Om jag ska vara ärlig så var det ett ganska tråkigt mönster. Hyfsat okej som tv-stickning men nästan lite för enkelt till och med för det. Det enda som krävde uppmärksamhet var att räkna antalet varv för ränderna och att komma ihåg att göra "jogless stripes". Jag tror inte att jag kommer att sticka Lady Bulle igen men förmodligen kommer den här att bli väl använd och det känns roligt!

En alldeles utomordentligt fantastisk stickvecka.

Ja, det får man säga att jag har haft. Jag kan inte minnas när jag hade så här mycket tid att sticka senast. På självaste nyårsafton stickade jag färdigt min Lady Bulle-inspirerade tunika och på nyårsdagen fäste jag trådar och fixade till. Jag har också hunnit sticka färdigt en Rockefeller som ska till en kär kollega (och dessurom fäst alla 50 (!) trådar). Och så har jag stickat färdigt älsklingens första socka och lagt upp till socka nummer två.

Tyvärr är dagarna så korta och att fotografera tröjor och gigantiska sjalar med iphone kräver lite dagsljus och en medhjälpare, något jag hoppas på att få till i morgon.

Fantastiskt är det i alla fall, att få börja år 2013 med en riktig stickvecka. Det ger mig en massa energi som kan komma väl till pass när vardagen drar igång på måndag. Och så roligt det ska bli att få lämna över Rockefellern. Det är alltid med lite skräckblandad förtjusning jag stickar till andra, man vet ju aldrig om den som ska få det stickade plagget blir nöjd.

Uppdaterat:
Och så har jag tagit tag i mina stickmål för 2013. Jag har beställt boken Knitted Lace of Estonia av Nancy Bush och anmält mig till en kurs i tvåändsstickning. Kursen är en heldagskurs som anordnas av Studieförbundet Vuxenskolan. Lördagen den 26 januari är det dags och kursen hålls dessutom på krypavstånd från min lägenhet. Här hittar du mer information om kursen om du också vill gå. Hurra!!

Om att sticka till Älsklingen.

Jag har aldrig stickat något till min sambo, trots att jag mer än gärna stickar och ger bort till nära och kära. Häromdagen när vi smågrälade lite kom det fram att detta är något som sårar min älskling, att jag aldrig har stickat ens den minsta lilla socka till honom. Jag tror att min haka hamnade någonstans vid knäna. Detta var kanske det sista jag väntade mig att få höra av just honom. Det är nämligen så att när vi blev tillsammans och älskling förstod att stickning var något jag gärna ägnar mig åt så sa han följande:

"Kom bara inte dragandes med en massa fula hemstickade tröjor som jag sedan känner mig tvingad att ha på mig. Det har jag varit med om alldeles för många gånger."

Möjligen sades det med en liten gnutta humor, men jag tog det ändå på största allvar. Okej, tänkte jag. Vill han inget stickat ha, ska han inget stickat få. När jag påminde honom om anledningen till att jag inte stickar till honom såg han liten skamsen ut. "Men du stickar ju snygga grejer..." sa han. Och jag tänkte att sju år var väl en alldeles lagom tid av stickkarantän för det där dumma uttalandet om fula hemstickade tröjor så nu har jag påbörjat ett par sockor. Till älskling.

Älsklings första sockor.

Mål för 2013.

I år tänkte jag strunta i nyårslöften och i stället sätta upp mål för 2013. Kanske uppfyller jag ett av dem, kanske alla. Oavsett vilket så kommer säkert januari att bli en exemplarisk månad, haha.

Familj/vardag

• Jag vill göra mer utflykter med barnen. Minst ett par gånger i månaden vill jag att vi far i väg och gör något skojigt tillsammans hela familjen.
• Jag vill ha bättre tålamod och tappa humöret mindre ofta. Jag inser att extra avsatt tid, mindre stress och lite bättre planering skulle hjälpa en hel del. 
• Pussas mer.
• Jag är ganska bra på att planera min vardag men jag är dålig på att planera in tråkiga saker så som städning och tvätt vilket gör att jag blir väldigt stressad. Därför har jag som mål att ha en fast städ/tvättdag i veckan, för att slippa tänka på det resten av tiden.
• Lämna Grodan på dagis klockan 8.00 varje morgon. Under hösten har jag varit lat och lämnat honom vid 9.00, det är en hel arbetstimme som måste tas igen på eftermiddagen/kvällen i stället.

Hälsa

• 100 träningstillfällen under 2013 tänkte jag mig. Det är inte vansinnigt mycket men bra mycket mer än vad jag har gjort under 2012. Och 100 är ett så jämnt och fint tal. 
• Jag ska sluta ladda ner en massa roliga spel och appar till mobilen. Jag kan nämligen inte låta bli småspela hela tiden vilket tar tid och energi både från mig och barnen (vågar knappt räkna hur många timmar jag har lagt ner på de där fåniga spelen).

Utbildning

• Klara minst 20 poäng per termin så att jag får gå kvar på mitt program.
• Ha mindre ångest över tentor och inlämningsuppgifter. Planera bättre och känna trygghet i att jag faktiskt har blivit godkänd på alla tentor och uppgifter jag har lämnat in hittills under min utbildning. 
• Inte låta min ångest/stress gå ut över mina klasskamrater. Försöka peppa dem i stället för att behöva peppas själv hela tiden.

Ekonomi

• Se över mitt sparande och börja pensionsspara (dödstrist jag vet, men nödvändigt).
• Matlåda minst 4 gånger per vecka. Det kostar cirka 90 kronor att käka lunch i området där jag jobbar. Det är vansinnigt.
• Se över och summera mina utgifter i slutet av varje månad för att få bättre koll på vad jag lägger pengar på.

Stickning

• Samma löfte som 2012: minst 12 färdiga stickningar under året. 
• Prova på minst en ny teknik, till exempel tvåändsstickning.
• Sticka något efter estniskt mönster eftersom jag har estniska rötter och eftersom Estland har en så fantastisk sticktradition.

Önska mig lycka till! Vad har du för mål för 2013?