Så att ni inte ska tro att jag ligger på latsidan...

Det har blivit en Maevasocka. Jag har goda förhoppningar om att det ska bli en till även om jag känner av en liten släng av SSS (Second Sock Syndrome). Det är första gången detta tillstånd drabbat mig. I vanliga fall är jag mycket ivrig att ge mig i kast med socka nummer två men den här gången tar det emot en smula, förmodligen på grund av alla små missöden som drabbade mig under tiden jag arbetade med socka nummer ett. Jag tycker hur som att den blev rar till slut. Min första från-tån-och-upp socka. Den stora fördelen var helt klart att jag kunde sticka slut på hela nystanet för att få ett så långt skaft som möjligt, me like.

I övrigt väntar jag med spänning på mitt garn från andra sidan Atlanten. Jag har också börjat sticka på en mycket liten babykofta i Baby Alpaca Silk som jag fyndade till introduktionspris på Litet Nystan för några veckor sedan. Det är ett par stycken bebisar på gång i bekantskapskretsen under våren så vi får se hos vem den hamnar till slut. Garnet är fantastiskt mjukt och härligt!