Bild på början av tubsjalen.

Det kanske inte ser så mycket ut för världen, men jag är mycket nöjd och glad över att jag kommit igång. Roligt, men lite knepigt för en som inte stickat spets förut. Lite för svårt för att ha med sig på möten på jobbet, då får det bli rätstickning i form av den sendknäppta koftan till lillkillen. Kvällsstickning är vad sjalen är.

Äntligen!

Äntligen har jag börjat få ordning på min sjal. Jag har stickat den första mönsteromgången nu (det heter säkert något annat på fancy stickspråk, upplys mig gärna) och bara gjort två små missar som jag bestämt mig för att de inte syns tillräckligt mycket för att jag ska repa upp ytterligare en gång eftersom garnet tar sån stryk. Det är så roligt, nu ser man ju att det är ett mönster och ungefär hur det kommer att bli. Bild kommer sen när jag är hemma och kan fota.