När affischerna för Jesus Christ Superstar på Göta Lejon dök upp i höstas suckade min man längtansfullt och sa "Åh den som ändå finge se Ola Salo med törnekrona på huvudet...". Nej, riktigt så var det kanske inte. Men Älsklingen uttryckte att det inte vore en ouppskattad julklapp om det nu skulle vara så att jag skulle få för mig att köpa biljetter och lägga under granen. Nu hade vi ju ingen gran (p.g.a. brand) men biljetter fick han hur som helst och i går var det dags att inta balkongen på Göta Lejon.
Just Ola Salos insats tyckte jag nog var en smula blek. Han sjunger ju bra och så men jag tycker nog att Jesus är mer än den rockstjärnekaraktär som Salo gestaltar. Patrik Martinsson gjorde en strålande insats som Judas och Morgan Alling (Herodes), Rolf Lydahl (Hannas) och Janne Åström (Kajafas) gjorde imponerande rolltolkningar.
Musikerna och kören var mycket proffsiga. Tyvärr var ljudet förskräckligt dåligt under första akten och bara marginellt bättre under den andra. Tråkigt när en så påkostad och i övrigt bra produktion faller på det. Det fanns också en del övrigt att önska gällande manuset. Berättelsen blev onödigt monoton och ensidig och Judas och Jesus relation fick oförtjänt lite utrymme.
Roligt var det hur som helst och den är helt klart sevärd. Snygg dekor, bra musik, medryckande och långt ifrån långtråkigt. Nu är väl vårens biljetter sedan länge utsålda men till hösten spelas den igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar