söndag 19 december 2010

15 - Mina drömmar.

Jag drömmer om fåniga saker som att jag och sambon ska få fortsätta att vara kära i varandra. Att barnen och vi får vara friska och att jag får leva länge, länge. En liten stuga på landet och ett roligt jobb. Att min syster ska bli frisk. Och kanske, kanske en liten knodd till så småningom. Fast bara kanske. Och verkligen så småningom. :-)

14 - Vad jag har på mig idag.

Idag har jag lufsat runt i mina älskade långkalsonger och skruvat IKEA-möbler. Enda gången jag tar av mig långkalsongerna är när jag tvättar. Haha.

I övrigt har jag underkläder, svarta strumpor, ett svart linne, svarta jeans och en grön munkis från Gröna Studenter. Jag har också satt upp den alldeles för långa luggen i en fånig joystick-tofs mitt på huvudet. Sorry, det blir inte roligare än så.

lördag 18 december 2010

13 - Veckan som gått

Måndag: Jobbelijobb hela långa dagen. Alma sov över. Stickar färdigt en julklapp.

Tisdag: Hemma med lilleman eftersom storeman var på begravning. Sista ridlektionen i stallet på kvällen. Vi hade hopplektion och jag red lilla favoriten, Cape. Vi var riktigt duktiga. Roligt! Får brev om att vi förmodligen inte får någon dagisplats på söder. Inte alls roligt.

Onsdag: Jobbelijobb igen. Sista riktiga dagen på jobbet innan julledigheten. Kanske ska jag jobba lite på måndag också, men då blir det nog hemifrån tror jag. Stickar färdigt en julklappssocka.

Torsdag: Ringer runt till varenda dagis på Södermalm. Inget napp där. Lilleman får psykbryt på sin skittråkiga morsa. Får ett mycket märkligt telefonsamtal som jag fortfarande inte riktigt skakat av mig än. En riktig skitdag får man nog säga.

Fredag: Babysimmar med Louie på förmiddagen. Han vill stanna hos fröken. Jag ignorerar hans mycket bestämda vilja och tar med mig honom hem. Jag svänger ihop några pepparkakstryfflar att ha i gå-bort-present. Bråkar med både min syster och min mor. Blir sams. Får glada nyheter. Sambon får tillbaka på skatten. Vi firar med indiskt. Upp som en sol, ner som en pannkaka och så upp igen. Lite så.

Lördag: Skickar sambon till IKEA med lång inköpslista. Nu väntar vi på hemkörning av möbler och sen ska jag skruva. Har flyttat Louies säng till andra änden av vårt sovrum. Ska bli spännande att se om han accepterar sin nya sovplats. Städar lite i väntan på möblerna. I eftermiddag kommer Alma.

Söndag: Imorgon är vi bjudna på brunch i Bromma. Och så ska vi köpa gran. Och klä gran.

12 - I min väska.

Jag ska bespara er en bild på eländet. Och så skäms jag lite, för herreminje vilken oreda. Men ärlighet varar längst, så här kommer den nakna sanningen.

Det här är vad jag hittade när jag vände upp och ner på min ljusbruna skinnväska från Esprit som jag har "lånat" av min mamma:
  • Plånbok
  • Nycklar hem
  • Nycklar till jobbet
  • Passerkort till riksdagen
  • Bankdosa
  • Tre små tuber med handkräm
  • Munsårsalva
  • En ask läkerol
  • En tom läkerolask
  • Fem ihopknögglade kvitton
  • Sex pennor (alla bläck)
  • Kalender
  • Papper från en halstablett
  • En napp
  • Ett squeezymellis
  • En femtiolapp
  • En blöja
  • En använd servett
  • Ett paket näsdukar
  • En halv ask tamponger
  • En karta novalucol
  • Några alvedon
  • Två tior, fyra femmor, tre enkronor och en värdelös femtioöring
  • En clementin som sett sina bästa dagar
  • Odefinierbara smulor och lite annat skräp
Nu ska jag ägna en liten stund åt att städa upp i väskan tror jag.

11 - Mina syskon.

Igår fungerade inte internet här hemma, så då blev det inga utmaningsinlägg. Men nu så!

Jag har tre halvsyskon. Roland, Anna-Lena och Andreas. Vi delar mamma. Jag är en riktig sladdis. Roland och jag har aldrig bott på samma ställe men Anna och Andreas har jag växt upp med, åtminstone delvis.

Roland är 46 år. Mamma fick honom när hon precis fyllt 18 och om jag har förstått det hela rätt var Rolles pappa ingen trevlig snubbe. Mamma har i princip tagit hand om Rolle själv. Det hela komplicerades av att han har en utvecklingsstörning och är rullstolsburen. Efter några år fick Rolle flyttta till ett annat boende. Det var så man gjorde då. Men mamma och han har mycket bra kontakt. Han åker färdtjänst ut till henne och hälsar på med jämna mellanrum och ibland hälsar hon på honom. Han bor på ett gruppboende, men i en egen lägenhet och så har han ett jobb han tycker om. Han gillar dansbandsmusik men inte mjuka saker.

Anna-Lena är 41 år. Hon bor med sin sambo och deras två barn Daniel och Marcus i Kjula, en liten bit från min mamma. När jag gick på gymnasiet bodde jag praktiskt taget hos min syster eftersom de bodde inne i stan, ganska nära min skola. Jag tycker väldigt mycket om Anna. Hon har liksom alltid funnits där för mig. Anna tycker att det är viktigt med ordning och reda och har alltid varit mån om sitt utseende. Hon sätter familjen främst och både hon och hennes sambo har vigt sina liv åt barnens intressen. Varenda helg har de varit iväg på fotbollsmatcher och i veckorna är det ett evigt skjutsande till träningar hit och dit. De är väldigt bra föräldrar. Tyvärr blev min syster mycket sjuk för två år sedan. Hon är fortfarande dålig och jag hoppas varje dag att vi ska få se någon bättring. Det är väldigt smärtsamt att se henne tappa mer och mer av sitt vanliga jag och jag önskar så innerligt att hon ska få bli frisk snart! Jag saknar min syster.

Andreas är 39 år. Han är den av mina syskon jag känner mig mest lik. Han bor utanför London med sin sambo, hennes tonårstjejer Jana och Paula och deras gemensamma barn Johanna som är 3 år. Andreas jobbar som sjuksköterska. Han bryr sig väldigt mycket om människor. Han kan verka ganska tystlåten men jag har alltid haft lätt för att prata med honom. Innan han flyttade till London delade vi lägenhet här i Stockholm. Det var trevligt. Han är lättsam på det sättet. Han gillar att sitta och greja med tekniska prylar och när vi bodde tillsammans byggde han ihop en egen stereo. Nu ses vi inte så jätteofta eftersom vi båda har små barn och det gör resandet lite komplicerat. I somras var de dock här och hälsade på. Jag hoppas att det inte dröjer så länge innan vi ses igen.

torsdag 16 december 2010

10 - Vad jag har på mig idag.

Eftersom jag har världens skitdag från helvetet (fått världens märkligaste samtal från stallchefen, desperat jagat dagisplats till Louie och tröstat deppig mamma/mormor fast jag mest av allt vill grina själv) har jag knappt klätt mig alls idag.

Jag har på mig underkläder, strumpor, svart linne, svarta långkalsonger och en randig munkis i härliga 80-talsnyanser av vanilj, turkos, korall och grafitgrå.

Nu går jag och drar något gammalt över mig. Morr.

09 - Vad jag tror på.

Jag tror inte på någon Gud. Jag är förvisso medlem i Svenska Kyrkan, men jag skulle inte säga att jag är religiös. Däremot tycker jag att Svenska Kyrkan gör mycket bra saker för väldigt många människor, och jag tycker att det är trevligt att gå i kyrkan någon gång ibland.

När jag var tonåring sökte jag efter något slags svar på livets mening. Skrev mitt specialarbete på gymnasiet om liv efter döden, snöade in ett slag på buddismen och lite new age-flum. Det ledde ingenstans. Det skulle ju förstås vara trevligt, om än knappast troligt, om det fanns ett liv efter detta.

Jag tror på människans godhet. Och jag önskar att mänskligheten kunde respektera naturen lika mycket som hitte-på-gubbar med skägg. Det vore något det.