Sånt man kan göra när man inte stickar.

Det är lite stickpaus här. Allt är förstås Doris och Åkes fel. Själva tatueringen läker fint, vad jag kan se, men resten av armen är rätt svullen. Så jag försöker vila den så mycket jag kan. Vilket betyder inget stickande.

Istället för att sticka har jag idag varit och tittat på fotboll. Andra gången på två veckor. Jätteknäppt, jag är ingen sportfåne, men systersonen spelar i juniorallsvenskan och ganska så ofta har de match i Stockholm. Det är faktiskt ganska trevligt så länge vädret är fint. Att sitta på en läktare, heja lite, prata lite strunt med systeryster och dricka kaffe. Det roliga (och knasiga) är att jag har blivit riktigt engagerad, följer tabellen och så. Haha, det är knappt att jag tror att det är sant. Men det är det.

Idag mötte Eskilstuna City (Dannes lag) Enskede på Enskede IP. Dagens match bjöd på spänning i form av domarskandal, utvisningar och hätsk stämning mellan både spelar, domare, tränare och publik. Tyvärr vann Enskede med 1-0, tack vare en mycket märkligt dömd straff och målvaktsutvisning. Det var lite tråkigt. Jag gillar inte när det blir osportsligt och det var det faktiskt. Ingen rättvis seger. Kan inte låta bli att undra om domaren kommer att sova gott inatt. Hmpf.

I övrigt har jag faktiskt stickat färdigt min Gratitude. Den är blockad och klar men jag kan inte lyfta armen tillräckligt högt för att fota den, så jag måste vänta tills någon har tid att hjälpa mig lite. Men snart kommer den att visas upp på bloggen.

Hoppas ni har en trevlig lördag kväll!

Mitt paket i Mixa&Matcha-bytet är äntligen här!

Här är mitt fina Mixa&Matcha-paket som jag hämtade på posten idag. Från självaste Ulrika. Tror jag, det stod ingen avsändare på kuvertet och det låg ingen lapp i, men eftersom Ulrika var min byteskompis och jag inte väntar några andra försändelser så tar jag för givet att det här är mitt bytespaket.

Tre fantastiska härvor shetlandsull från BC Garn i alldeles ljuvliga färger, grönt te som doftar sommar, två korsordstidningar och tre gamla Bamsenummer (bra där, jag gillar återanvändning!), ett roligt block med flerfärgade pappersark, en knasig mönstersax och hur många knappar som helst. Jag bara älskar den stora, svarta knappen. Och hela tjugosex stycken av de vinröda knapparna (här fick jag genast roliga idéer). Och så ett gäng svarta små sötingknappar. Det var verkligen inte ett dåligt paket vill jag säga. Tack snälla Ulrika!

Säg hej till Doris och Åke.

Idag har jag skaffat mig två nya vänner. Ugglan Doris och Skallen Åke. Det gjorde lite ont, men det var det värt. Jätteduktiga Jenny på Infamous studio i Stockholm har gjort den. På mig. Värsta grejen.

Update:

Bästa Manduzana frågar i kommentaren nedan om en tatuering måste betyda något eller om den inte bara kan vara snygg ändå. Jag tänker att det nog är en fråga som frågeställaren bör besvara själv. En tatuering är framför allt en personlig grej tycker jag. För somliga är det viktigt att tatueringen betyder något, för andra är det viktigt att den är snygg och sen finns det de som gör tatueringar mest på ploj och det är väl okej det med tänker jag, även fast jag kanske inte skulle göra det själv.

För mig symboliserar den här tatueringen lite var i livet jag befinner mig just nu. Nördiga ugglan på den lite tuffare döskallen. Jag tänker att jag vill kunna titta på den om tio år och känna att det var så väldigt rätt att göra just den här tatueringen just när jag gjorde den. Och sen är det förstås viktigt att den är snygg. Toksnygg. Haha.

Just nu.

Det går undan med min Gratitude. Det är verkligen en fantastiskt rolig stickning. Bara ett varv till... Snart färdig. Jag har en känsla av att det kommer att bli några sådana här stickade inför julen. Den perfekta julklappen!
Och så har jag anmält mig till en utlottning, hos Woolbox. Visst är garnerna fina?

Och tack för fin respons på min "Kimonotröja". Jag kan som sagt inte ta åt mig någon cred för designen men jag är väldigt glad att ni gillar den!

FO - Flätstickad tröja med kimonoärm.

Garn: Puffin från Quince&Co i färgen Honey. Det gick åt ca 6,5 härva á 50 g.

Stickor: Trästickor 7,00 mm

Mönster: Jag såg en liknande tröja på Ravelry för länge sedan så jag kan inte riktigt ta cred för själva designen. Något mönster har jag dock inte följt utan det är eget hittepå.

Jag är mycket nöjd med den här tröjan. Det tog mindre än två veckor från det att jag la upp den på stickorna tills det att den var blockad och klar. Supersnabbt för att vara mig. Färgen tycker jag är smått fantastiskt och garnet är så himla mjukt och skönt.

Eftersom jag gjorde ärmarna så luftiga tror jag att jag kommer att använda den mycket. Annars tycker jag att sådana här tjocka tröjor lätt blir FÖR varma. Och om jag får vara lite självgod också så tycker jag att den här modellen är fin på min långa och lite rangliga kropp. Flätan är tänkt att dölja flebbet på magen och det tycker jag att den lyckas alldeles utmärkt med.

Bilderna har snälla sambon tagit med undantag för uppifrånbilden som jag tagit själv. Förvisso med min dåliga mobilkamera så kvaliteten är lite sådär. Man ser i alla fall hur tröjan (och för en gång skull även hur jag) ser ut.

Gratitude it is.

Gratitude fick det bli. Förstås i det underbart rosa Marilyn Pretty in Pink. Och vilket underbart mönster!

Jag. Älskar. Det.

Trots att jag redan stickat fel tre gånger och fått repa upp. Inte mönstrets fel, mer det faktum att jag påbörjade stickningen lite för sent i går kväll när jag egentligen borde ha gått och lagt mig i stället. Jag kan knappt vänta på att få sluta jobbet för dagen så att jag kan gå hem och fortsätta sticka.

Just nu.

Grodprinsen är jättesjuk och har haft 40 graders feber sen natten till tisdag. Inga andra symtom, förutom att han kräktes lite första febernatten. Undrar vad det kan vara för hisklig bacill. Han skulle ha börjat förskolan först idag så vi kan inte ens skylla på dagis.

Nåväl, jag har stickat färdigt min flätstickade tröja med kimonoärm. Den ligger på tork/blockning nu. Det känns som att det kommer att ta ett tag innan den har torkat. Tjockt, tjockt garn. Vid en första, oblockad, provning är jag i alla fall mycket nöjd. Så fort den är torr och jag har lyckats lura sambon att ta en bild eller två kommer den att få en presentation här på bloggen.

Nu står jag i ett svårt vägskäl gällande vilket som ska få bli nästa stickning. Lisas Gratitude eller Dödergöks ballerinasockor? Tänker att ballerinasockorna kan vara ett ypperligt tillfälle att testa på Magic Loop, något jag varit sugen på länge. Å andra sidan har jag det perfekta Gratitude-garnet hemma och är mycket ivrig att få sticka den fina lilla sjalen. Hmm, vi får se vart det landar. Först: arbetsdag.