Tomatplantorna har blivit några centimeter höga. Tunna, tunna små trådar med ett och annat litet, litet blad på.
Ärtorna har förvandlats till två-tre centimeter höga riktigt bastanta ljusgröna stammar. De ser riktigt kaxiga ut där de sticker upp. "Hallå! Här är vi!" liksom.
Och timjan börjar sticka fram ur jorden. Nu väntar jag bara på dillen och gräslöken.
Och så vattnar jag. Oj, vad jag vattnar. Och flyttar om så att alla ska få sol och ljus. De är nästan som bebisar, mina små plantor.
Tack förresten, för era fina kommentarer på inlägget nedan. Det värmer frökens hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar