FO – Rosa Monkey Socks.

Tillbaka i Stockholm efter ljuva dagar i barndomsbyn. Ett par rosa Monkey Socks hann lämna stickorna under den tid jag var där. De fick stanna hos älskade systeryster. Jag vet inte hur pass väl sockarna stämmer överens med orginalmönstret, jag har stickat Monkey Socks så många gånger nu att det var länge sedan jag tittade i mönstret. Kan säkert ha fått med någon extra mönsterrapport i skaftet eller så. De är stickade i Drops Fabel på stickor 2,25 m.m. och det gick åt exakt 75 gram.

Monkey, monkey, monkey.

Den senaste månaden har jag lagt upp säkert fyra par olika sockor på stickorna. Stickat en halv strumpa och sen surt repat upp. Har det inte varit mönstret så har det varit stickorna eller garnet det varit fel på. Till slut kom jag på att det var nog själva stickinspirationen som tröt. Räddningen är älskade, gamla Monkeys. Oräkneligt antal par har det blivit sedan jag stickade dem första gången. Så välkänt mönster att fingrarna liksom bara gör sitt. Jag behöver inte räkna, inte titta, bara sticka. Precis vad som behövs när allt annat känns lite jobbigt och trist.

I dag skrev jag för övrigt terminens sista tenta. Jag tror att jag klarade mig så därmed är terminen avslutad. Skönt! Nu kan jag krypa upp med en stickning i stället för kurslitteratur i soffan om kvällarna. Tre långa, härliga månaders sommarlov.

(Nåväl, jag jobbar ju fortfarande heltid, men ändå – fortfarande superhärligt att ha lediga kvällar och helger).

FO - Monkey Socks i Araucania Multy.

Mönster: Monkey Socks. Bästa Cookie A.

Stickor: KnitPros strumpisar, tror det är 2,75 mm.

Garn: Araucania Multy, färg 1424.

Det här kan vara mitt absoluta favoritmönster. Har stickat de här sockarna så många gånger nu att det sitter i fingrarna. Behöver inte läsa mönster, inte tänka, bara sticka. Varv efter varv. Just de här tänker jag behålla och inte ge bort. Jag har stickat dem under några grubbliga och tunga veckor. Efter att jag träffade finaste vännen och oväntat kom in på utbildningen jag sökt. Då det kändes som att någon vänt livet lite ut och in och jag inte riktigt hängde med. Jag har stickat in en hel del ångest i de här sockarna och sånt vill man ju helst inte ge bort. Haha. Sen tycker jag själv att de blev väldigt fina och hittills har jag inte behållit några av de Monkey Socks jag stickat så det är väl dags. Att jag också får ett par tänker jag.

Monkey Monkey Monkey.

Jag känner mig lite tom i själen. Kanske för att jag träffade finaste vännen och insåg hur saknad han är och hur ledsamt det är att han inte finns närmre. Och kanske för att jag fortfarande är lite chockad över att jag blivit antagen till utbildningen och inte har en aning om hur jag ska få i hop livet med jobb, ekonomi, plugg, barn och sådant.

När man känner sig låg finns inget bättre än en välbekant och inte allt för klurig stickning. En som känns som hemma, där man nästan kan låta fingrarna sköta sitt utan att huvudet behöver lägga sig alltför ofta. Ett litet projekt som inte tar för lång tid att färdigställa. För mig är den bästa stickningen när det känns så här ett par Monkey Socks. Så nu har jag lagt alla segdragna stickprojekt åt sidan och tänker apa mig en stund. Och hoppas på att allt känns lite mindre sorgesamt ganska så snart.

Monkey Socks i Drops Delight - färdiga!

Beställningsockarna är klara, i tid för den tilltänktes födelsedag. Det var tur att jag hade mötesdag på jobbet i onsdags, annars hade jag legat lite pyrt till. Drops Delight är inte direkt ett snabbstickat och samarbetsvilligt garn. Jag har inte riktigt lärt känna min nya kamera, men bilderna blir åtminstone lite bättre än med iPhonen. Den här är tagen när det var mörkt ute och återger faktiskt färgerna nästan precis.

Det blir ju lite lattjo med självrandande garn eftersom sockarna inte blir likadana. Jag hoppas att det känns okej för den som ska ha dem, själv är jag inte överförtjust. Dessutom är Delight-garnet rätt luddigt. Jag tror att jag har skämt bort mig själv med dyrare sockgarner. Haha. Effekten med spetsmönstret blev i alla fall bättre än i de förra Monkey socks jag stickade så jag ska inte bara gnälla. :)

Mönster: Monkey Socks, av bästa Cookie A. Mitt andra par. Det första hittar du här.

Garn: Drops Delight. Det gick åt ungefär ett och ett halvt nystan. Jag borde köpa en våg.

Stickor: KnitPros strumpisar 2,5 mm. Fyra stycken eftersom en gick av halvvägs in i den andra strumpan (morr!) och jag inte hittar den sjätte.

Statusläge - nu med bilder!

Swallowtail

Början på min Swallowtail. Jag tror att den kommer att bli en favorit. Rolig att sticka och garnet är så sjukt fantastiskt rosa att jag blir glad av att bara tänka på den. Jag har en känsla av att den kanske kommer att bli lite liten trots att jag stickar den på 4:or. Men vi får se, jag är ju inte färdig än och det känns som att blockningen nog kan göra lite underverk när det väl är dags.

Monkey Socks

Jag tittade in på min LYS och stod och höll i ett nystan Zauberball crazy till beställningssockarna. Jag var dock inte helt förtjust eftersom det fanns både lila och grönaktiga nyanser bland allt det blå och jag tyckte det blev lite för crazy. Längst ner på en hylla hittade jag ett par nystan Drops Delight i blått. De fick det bli, trots att jag inte är ett jättefan av det här garnet. Jag tycker att det är ojämnt och dåligt spunnet, det delar sig och luddar lite mer än vad som känns ok. Jag kände mig lite pressad av tiden och hittade inget annat garn jag gillade i blått och de ser i alla fall fina ut än så länge.

Smocked Cable Coat

Den här sorgliga högen är alla delar till min Smocked Cable Coat. Jag hoppas att jag orkar blocka dem ikväll, men det har jag tänkt rätt många kvällar nu. När man har små barn är det inte helt lätt att hitta rätt tillfällen för blockning. Särskilt inte när man har en liten nyfiken kille som lärt sig hur man öppnar stängda dörrar. Jag vill helst inte hitta honom smaskandes på en knappnål eller två. Dessutom är jag så j-kla förkyld att orken inte räcker till någonting just nu. Host, snyt, snörvel. Men snart så!

Statusläge.

Kameran är trasig. Och igår när jag skulle fota min framsteg med mobilen gav den också upp. På posten ligger en ny kamera, redo att hämtas ut, men lillfisen har vattkoppor så vi är inte så välkomna på offentliga platser. Ni får nöja er med text idag.

Jag har stickat färdigt alla delar till min Smocked Cable Coat. Jag hade planerat att blocka dem igår men Louie vägrade somna förrän efter 21 så då var jag för trött. Hur som så ser jag i alla fall ljuset i tunneln, det ska nog bli en färdig kofta inom en inte alltför avlägsen framtid. Yay!

Det fina, fina rosa garnet från Litet Nystan påbörjade igår sin resa mot att bli en härlig Swallowtail. Jag hann en bra bit igår och det ser ut att kunna bli fantastiskt vackert. Det är så roligt att jag har börjat våga mig på lite äventyrligare projekt än rätstickade tröjor.

Finaste svägerskan fick som ni kanske minns ett par Monkey Socks i julklapp. Igår fick jag ett sms om att hennes mor hade blivit så förtjust i sockarna så svägerskan ville gärna beställa ett par till sin mors födelsedag. Det brinner lite i knutarna för modern fyller år redan den 23 januari och dessutom önskade hon sig ett par Monkeys i blå nyanser och jag har inget blått sockgarn i mitt stash. Så nu är frågan om jag ska nöja mig med att sticka dem i Zauberball crazy som jag vet finns på min LYS, eller om jag ska beställa något på nätet? Bråttom, bråttom är det oavsett om jag ska hinna färdigt innan den 23:e. Men roligt med beställningar, det betyder ju att det jag gör är uppskattat. Glad Garnfröken!

Monkey Socks.

Det här är nog den finaste socka jag stickat. Cookie A gör alltid så roliga sockmönster och det här finns grattis på Ravelry. Det var ett väldigt roligt mönster, lätt att minnas och lagom många repetitioner så jag hann inte tröttna. Jag ska nog sticka ett par till mig själv också fast möjligen med lite längre skaft. Dessa har en repetition mindre på skaftet än vad mönstret sa eftersom jag var lite osäker på garnet.

Till: Bästa svägerskan Lotta.

Mönster: Monkey Socks av Cookie A.

Garn: Colinette Jitterbug i färgen Cherry.

Stickor: Knit Pros strumpisar 2,5.

Det som blev kvar...

Den här lilla bollen är vad som blev kvar när mina Monkey Socks nyss blev färdiga. Jag undrar om den hade räckt till ytterligare en mönsterrapport per socka? Jag fegade ut lite och gjorde bara fem mönsterrapporter (istället för som beskrivningen angav, sex) på skaften. Det var nog rätt smart, det är verkligen på håret om det skulle ha räckt. Kanske ska jag lägga upp maskor och testa att göra två mönsterrapporter av garnet som är kvar, bara för skojs skull? Eller så hugger jag in på något annat. Har ett par julklappar, en beställning och så min kofta som pockar på uppmärksamhet. Jag ska blocka lite och fästa ett par trådar men sen så lägger jag förstås ut bilder på de färdiga apsockarna!

Apa!

Jag gav mig i kast med novembersockorna i sockklubben, trots att jag bestämt mig för att låta bli. Det var precis ett så tråkigt mönster som jag befarat. Jag tror inte att jag ägnade mer än ett par timmar åt mönstret innan jag gav upp.

Letade upp ett roligare sockmönster på ravelry istället. Bästa Cookie A gör så fina sockar att man nästan gråter. Ovan är första halvan av ett par Monkeys (Knitty-länk) i galet rosa Colinette Jitterbug Cherry. De ska bli en julklapp till någon som inte läser bloggen (hoppas jag innerligt).